Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslängd har bidragit till nya sätt att agera hos företagen, exempelvis är det för många företag viktigt att snabbt nå ut på marknaden. En följd av detta är att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att säkra resurstillgången vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, där det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och där de varor som utbyts inte är särskilt komplexa, har relationer inte haft något större inslag av styrning. Detaljhandeln, som får anses motsvara ett sådant område, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar på att det stora inslag av konkurrens sakta men säkert minskar. Därför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln är intressant och relevant att genomföra.

Samverkan mellan kommuner a?r na?got som varit en aktuell fra?ga fo?r svenska myndigheter under en la?ngre tid. Mer specifikt har en tydlig o?kning identifierats sedan kommunallagen tra?dde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig mo?ta reella politiska behov pa? ett positivt sa?tt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 a?ren ga?tt fra?n att fo?respra?ka skyddandet av information till att bli mer o?ppna och utbyta information o?ver organisatoriska gra?nser.Denna kvalitativa fallstudie underso?ker informationssa?kerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner.

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har komplexiteten och variationen av olika samarbeten ökat. När komplexiteten ökar i ett samarbete ökar även behovet av koordinering samtidigt som upprättande av ett fullständigt samarbetsavtal blir svårare, vilket skapar utrymme för ett opportunistiskt beteende. En parts opportunistiska handlande kan skapa styrproblem i samarbetet. I och med den ökade variationen av samarbeten är det därför intressant att undersöka styrproblemen som kan uppkomma av samarbeten.Syfte: Syftet är att ur ett ekonomistyrningsperspektiv identifiera och beskriva okontrollerbara faktorer som kan uppkomma av en interorganisatorisk relation samt försöka förklara vilka styrmekanismer som kan tillämpas för att mildra okontrollerbarheten.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på att undersöka samarbetet inom IT-system, produkter och service mellan en sparbank och Swedbank.Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med representanter från två parter i en interorganisatorisk relation. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en analysmodell som bygger på en identifieringsprocess av okontrollerbara faktorer.

Styrning för framgång - En fallstudie i telekombranschen.

Denna uppsats behandlar hur strategisk styrning tillämpas i svenska hög kompetenta tjänsteföretag. Syftet är att hitta samband mellan strategisk styrning och företagens prestationer. Studien har ett analytiskt synsätt vilket baseras på en telefonenkät med 100 slumpvis utvalda datakonsultföretag där svarsfrekvensen uppgick till 52 procent. Studien har ett deduktivt angreppssätt och utgår från teorier som behandlar strategisk styrning samt tidigare studier inom detta område. Studien fann att strategisk styrning tillämpades av datakonsultföretag och att det inte fanns någon större skillnad mellan företagens storlek och tillämpningen av strategisk styrning.

Styrning för framgång - En fallstudie i telekombranschen.

Syftet med uppsatsen är att påvisa hur innovativaföretag arbetar med motsättningen mellan behovetav styrning kontra behovet av innovationsförmåga. Utifrån empirin har vi funnit belägg som stödjer vårtantagande om att det finns en motsättning mellanbehovet av styrning kontra behovet avinnovationsförmåga. Företagen handskas generelltmed motsättningen genom att i stor utsträckninganvända sig av styrformer som anses vara mer lösa ikombination med nyckelpersoner som driverinnovationsprocessen..

Budgetlös styrning har växt fram som ett alternativ till den traditionella budgetstyrningen. Många författare har framfört kritik mot budgeten som styrmedel. Vi har därför funnit det intressant att se hur det nya ekonomistyrningssystemet klarar sig mot kritiken angående budgetsstyrning. För att undersöka området har vi utfört en fallstudie på ett företag som tillämpar budgetlös styrning. Respondenternas åsikter samt teori har analyserat och behandlats.

Det är allmänt känt att individer i en organisation är beroende av någon form av styrning för att organisationen ska fungera på ett tillfredställande sätt. Från att i stor utsträckning ha tillämpat styrning över individer verkar organisationer i allt mer omfattande utsträckning ändvända styrning tillsammans med individer. Dock visar rapporter i allt större utsträckning på att styrningen i organisationer verkar misslyckas. Utifrån detta finner vi det intressant att undersöka hur dessa olika delar av styrning samverkar för att lyckas styra individer till en önskad handling. Härav försöker vi, i denna rapport, skapa förståelse för hur delar av styrning kan samverka vid styrning av individer i ett extremfall.

Förändringstakten i samhället har ökat och det har lett till att styrningen i de flesta företag har fått en ökad betydelse. Tjänster har blivit en allt större del av många länders totala produktion. Traditionellt har styrningen varit utformad för tillverkade företag och för att den skall fungera effektivt i tjänsteföretag bör den anpassas till dessa företags verksamhet. Syftet med denna uppsats var att, ur ett ledningsperspektiv, skapa förståelse för styrning i tjänsteföretag, samt att analysera om det finns några utmärkande drag med denna styrning. Fallstudier genomfördes på tre tjänsteföretag i Luleå Kommun.

Efter införandet av Lagen om valfrihetssystem (LOV) och dess tvingande regler för primärvården började en ny marknad att skapas, en så kallad kvasimarknad. En kvasimarknad består av både offentliga och privata verksamheter där båda parter finansieras av staten, landstingen eller kommunerna. Samarbetet mellan landstingen och privata vårdcentraler kan ses som ett interorganisatoriskt samarbete där ett ömsesidigt beroende skapar ett behov av att kontrollera varandra. Landstinget behöver kontrollera att de privata vårdcentralerna agerar enligt överenskommelsen, som huvudsakligen är att skapa lättillgänglig vård med hög kvalitet till medborgarna.Syftet med studien är att undersöka hur landstingen styr de privata vårdcentralerna och varför de styr som de gör.För att uppfylla vårt syfte med studien har vi arbetat med en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden vi använde var fallstudie.

Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats.

Arbetet handlar om styrning och reglering av stegmotorer och permanentmagnetmotorer, genom attanvända det grafiska programmeringsspråket Labview från National Instruments (NI) tillsammansmed hårdvara i form av NI CompactRIO och NI USB datainsamlingskort. Implementeringen har sketti form av en robot med ett för uppgiften specialbyggt styrsystem, PWM ? styrning av enpermanentmagnetmotor och en egenkonstruerad manöverdosa..

Kedjor som äger sina egna butiker har en mer centraliserad styrning är butiker som ägs av handlare men ändå tillhör en kedja. De väletablerade butikskedjorna ICA, Coop och Axfood har en något mer modern styrning än de nyetablerade lågprisbutikerna Netto och Lidl. Detta beror främst på att modern styrning utgår från att lyssna mer på kunden vilket inte lågpriskedjorna är intresserade av då de istället har som strategi att lära kunderna att handla lågpris.

Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats.